Kanske en av de suraste till och med.

I alla fall om man ska lyssna på barnen och speciellt min äldste son.

Som numera ringer upp och startar samtalet,

- Innan du blir sur mamma…. Precis som att det är förväntat?

Klart jag är en sur mamma kanske en av de suraste.?

Men en gång i tiden var jag en mycket glad människa, det var innan, tiden före. Ne-ej, det säjer jag ju aldrig. Jag är inte hur sur som helst heller men barnen gör mig sur ibland., eller väldigt ofta. Ni vet när man sagt 25 gånger häng upp jackan och den ändå ligger i en hög på golvet eller - Det är mat, det är mat, DET ÄR MAT NU PÅ STÄLLET!!!!! När barnen helt enkelt inte lyssnar. Då blir jag en sur mamma.

Annars är jag en mycket glad mamma ibland. När jag inte är trött och allt verkar gå emot mig.

Det är något speciellt med söndagar man har mycket att stå i.

Som att ta fram nya kläder till barnen. Jag brukar göra tre små högar med kläder så att det går snabbare på morgnarna, så alla vet vad de ska ta på sig. På söndagar så planerar jag veckans alla måltider och åker och handlar, kollar så att det finns frukt till barnen att ta med till skolan. Packar skolväskor med låneböcker, gympakläder etc. Planerar vem som lämnar och hämtar vilken dag…så att det inte blir en ”big happening” för den det gäller.Tömmer bilarna på eventuella sportgrejer ja, jag har börjat med det nu..idag. Städar undan helgen så att en ny vecka kan ta vid. Ibland bakar jag veckans frukostbröd på söndag kväll så att vi ska ha nytt, fräscht hembakat hela veckan.

Nej, JAG gör inte det. Det är det bara de som har tio barn två katter, en hund och fyra mil till närmaste affär som gör. De välorganiserade men jag, jag är en av de oorganiserade så jag gör inte allt det där. Faktum är att varje måndag morgon ropar alla i munnen på varann – VARS ÄR…mina byxor, vad ska jag ha, var är mina..etc. etc.

Aldrig, aldrig skickar jag med frukt till barnen.

Jo, om de kommer ihåg det själva.

Alla sportprylar ligger utspridda i bägge bilarna och är aldrig där de ska vara när man behöver dem. Nej, jag planerar inte veckans mat det har hänt men var mycket länge sedan. Jag städar ALDRIG på en söndag, jag helgar vilodagen som vore det den sista. Jag stickar - remember!!

Jag bakar aldrig, jag kan inte baka och William gick precis förbi och såg mig skriva att jag bakar och det blev vilda protester,

- Du ljuger ju mamma du bakar väl ALDRIG.

- JO, nu har jag börjat baka William jag bakar surbrödsdeg…Ha-ha-ha!!!

Så var det då dags för avslutning med diplom och medaljutdelning i coop arena. Uslare fotograf får man väl leta efter men vi var där.....i alla fall.

Då var det dags igen. Lulebo cup i hockey går av stapeln i helgen.

Idag har William spelat två matcher, först mötte de Brooklyn och spelade

3 - 2 det var precis vad jag som mamma behövde jag vill ju inte säja att jag tappat tron, men visst är det extra roligt när de vinner. Sen var det möte med Boden och även där spelade de 2 - 2. Även det ses ju som en seger....

I morgon är det då dags för avslutning med "Du gamla du fria" marsch genom björngapet och diplom och en massa....Skoj!!

Titta vad glad man kan se ut när det blir vinst!!!

Jag som trodde att jag skulle få en lugn och harmonisk fredag den trettonde och INTE! Blogga nåt idag.

Men ack, ack, ack….så fel det kan bli.Har varit hemma med Agnes efter en lång jobbarnatt och jag har verkligen varit medvetslös…stackars barn de kommer få men för livet. Inte konstigt att Agnes så ofta frågar med oro i rösten,

- Ska du sova nu mamma??

I dag gjorde hon inte det hon var medveten om att jag behövde ”vila” lite efter jobbet. Men Gud! Jag dog verkligen på kudden…Agnes har också sovit en stund så riktigt så hemskt har det inte varit. Det är lättare när de är sjuka på nåt sätt.

Jag möttes av en panikslagen eftermiddag.

William har match i Coop Arena ikväll, tyvärr kan vi inte vara med och Heja! Men vi lyckades upptäcka att hans hjälm och handskar ligger i pappas bil på F21……Få se nu..har inte jag varit med om det här förr?

Ja,jag tror det..var det inte så att för inte så-å-å länge sedan låg Filips hela slalomutrustning i pappas bil på F21.

Gud! Vad jag är less på denna oorganisation.

Vems är felet? För visst är det väl skönare att ha någon att skylla på?

Nåja, jag har rett upp det hela med lånade grejer från kors och tvärs. Det är ju därför man har vänner.:)

Återstår bara att skylla FREDAG DEN TRETTONDE för detta.

Och vi håller tummarna för att de (inte likt Luleå Hockey) vinner matchen otursdagen till trots. CIAO! 

Vi har fått en helvetes maskin på vårt jobb.En plaggautomat, så dumt. KANNEGIESSER heter den…Man knappar in sitt personnummer på en touchskärm med valbara plagg, så touchar man på de plagg man vill ha (max 5) och sen väntar man emedan automaten svischar galgarna innanför varv efter varv tills det plötsligt hoppar fram en galge med ett par byxor,

så lösgör man dem med bägge händerna väntar på att den tomma galgen åker tillbaka, galgarna svischar vidare varv efter varv och poff!!

Där kom en blus ut.

Det blir lite som jackpott för man kan aldrig veta när galgarna slutar svischa innan de hoppar ut framför näsan på dig.

Så tar man lös den med bägge händerna och ser när galgen åker in på plats och vet ni hur lång tid det tar?.... när man kommer fem i till jobbet.

Ja, men det är ju omöjligt!!!

Sen är det så fiffigt att när du använt dina kläder då släpper du plagg för plagg genom en lucka väntar så att chipet avläses och ger dig grönt ljus…

för om du inte får grönt ljus då får du rött ljus och då kommer kläderna tillbaka och du får göra om det igen hela tiden tills maskinen kunnat läsa chipet som är registrerat på dig när du hämtade plaggen för lämnar du inte tillbaka dem  är de registrerade på dig RESTEN AV DITT LIV!!! i självaste plaggautomaten och antal plagg som du kan hämta minskar till TRE.

Ahhh! Det tar sån tid…man orkar inte planera sånt.

Att hämta plagg menar jag. Det bildas köer..köer för att hämta och köer för att lämna.

Vi måste registrera oss på en dator innan vi börjar jobba…..vi öppnar alla dörrar med kort som dras i kortläsare som registrerar att där har jag varit…….Det registreras hur ofta jag byter mina kläder för att se om jag är en riktig ”schwinpälsch” eller… Jag registrerar att jag parkerat så att motorvärmaren går igång…KONTROLLSAMHÄLLE kallas det med andra ord, men var inte det mer på sjuttiotalet man tyckte att det var så ???Hur som helst, I love my job !!! Det är sant, alla glada, vackra, goa, fina, "sura", och helt galna människor på avd 47, Sunderby sjukhus. GUD!! Vad jag kommer sakna er......sen.

Halsfluss (Tonsillit)
Förstora bilden

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som beror på bakterier eller virus. Vid halsfluss gör det ont att svälja och du kan få feber. Barn kan få hosta och snuva. Receptfria läkemedel lindrar feber och värk. Läkare kan ordinera antibiotika om bakterier ligger bakom. Operation kan bli aktuell vid täta återfall.

Den vanligaste formen av halsfluss orsakas av streptokockbakterier Grupp A.

Halsmandlarna, som är en del av immunförsvaret, sitter på var sin sida om svalget i höjd med tungans rot. Vid halsfluss blir de inflammerade, röda och svullna och gör ont. Ibland samlas det var i halsmandlarnas fickor som ser ut som vit-gula prickar. Om rodnaden och svullnaden sprider sig utanför halsmandlarna har en halsböld bildats och man behöver uppsöka läkare.

Halsfluss är vanligast under vinterhalvåret med en topp i september-oktober och en i mars-april. Sjukdomen kan gå över av sig själv, men ibland behöver den behandlas med antibiotika.

Även bihåleinflammation och öroninflammation kan förekomma i efterförloppet av en halsfluss.

Japp, Agnes har varit hemma från skolan med feber och ont i halsen hela veckan.

Det går mycket filmer när barnen är hemma och det är rätt mysigt också. Idag verkar solen titta fram och då känns det ju inte helt bra att vara inne men i helgen är hon nog på benen igen och vi hoppas vädret håller i sig.

Så vi hinner njuta av vårsolen lite.

För några år sedan ....närmare bestämt när vi hade flyttat till Gammelstad, William och Agnes började på dagis.

William gick på avdelningen Solen och Agnes på Månen.

Filip sitter i bilen och funderar.

- Mamma är det långt till solen ?

- Ja, gud ja det är superlångt det är så långt att det går inte.....

- Men hur åker man egentligen dit ?

- Dit kan man inte åka, man kan försöka åka dit i raket men långt innan man är framme har man brunnit upp för länge sen.

Och detta svarar en mycket pedagogisk mamma som i sin tur tänker ”vart får han allt ifrån”. Filip utbrister förskräckt.

- Till Williams dagis BRINNER MAN UPP DÅ ?!!!

Mamma hade tankarna på annat håll…. CIAO!

Hos oss är i alla fall tiden ur led, särskilt på morgnarna.

Vi har ett otroligt korkat system hemma hos oss och faktiskt var det så att det var Fredrik (tidsoptimisten) som började med det.

Vi ställer bara klockan när det är dags för sommartid eller vintertid, eller om vi måste byta batteri och det brukar dröja länge….innan vi byter batteri så då står tiden stilla och gissa om man får mycket gjort!!! På väldigt kort tid menar jag

I alla fall när vi ställer klockorna så går de alltid sju minuter för fort.

Jag vet..det är helt idiotiskt men det är för att lura sig själv att man har bråttom. Fast då har man inte det så man stressar som en dåre på UTSIDAN men inuti känns det rätt lugnt. Och det var Fredrik som började med det för jag tror inte han lyckats vara i tid till någonting om inte JAG har släpat honom. Det är alltid lugnt för Fredrik fast det REDAN är för sent.

Ja, så våra klockor går sju minuter för fort och det kom vi fram till genom att Fredrik började med fyra minuter och jag insåg att han kom för sent ändå och att jag själv kunde njuta lite av morgnarna genom att ha de extra minuterna….tills barnen lärde sig..de vet mycket väl att våra klockor går fel så de har ingen brådska.

Alla klockor utom en i vardagsrummet ni vet när man väntar på nåt program då vill man ju att klockorna går rätt.

I sovrummet går klockan också för fort utom förra gången det var dags att ställa om – då tänkte han inte på det, åsså ställde han bak klockan sju minuter istället för fram. Gissa att man inte fick ihop det när man klev upp sen och försökte räkna om tiden. För det är ju det vi gör hela tiden i huvudet räknar om….

Sen ställde vi aldrig om klockan i sovrummet den fick ringa…för sent alltså….och då kunde vi inte snoooza nåt istället. För om klockan ringer sju minuter tidigare då kan man ju snooza och sen kliva upp, men ringer den sju minuter för sent då måste man kliva upp direkt.

Klocka på armen det har vi ingen..det kom nya regler på mitt jobb kring det där, ni vet infektionsrisk osv. så då slutade jag med det och det är rätt avstressande faktiskt oftast vet man ju inte om att man måste stressa fast då får man ju bara den där krypande känslan längs ryggraden om att nu jädrar är det bråttom alltså..

Klockan i bilen går också rätt tills den inte gjorde det heller och det fick Filip upplysa mig om när jag helt hysteriskt försökte ta kurvorna på två hjul för att han skulle hinna till skolan.

-Men mamma, det är lugnt….pappa har ställt om klockan…

- Ja ha och det var väl en himla tur.

Så nu har vi bråttom jämt när vi åker till skolan för det finns ingen omställd tid som kan rädda oss mer.

CIAO!