Vart börjar man ?

Det är alltid lika svårt att starta om efter ett låååååååååååångt uppehåll.

Jag ska aldrig göra om det ;)  (fast det lovar jag inte).

Jag och barnen reste 18:e december preciiiiiiiis innan snöh-vetet bröt ut i Europa dock aldrig i Wien eller Ungern, men det orsakade ändå att våra väskor var på vift i några dagar, men det överlevde vi.

När vi kom hem hade jag ett stort inre behov av att så snabbt som möjligt besöka kolumbariumet som det kallas där de har urnorna innan gravsättning, jag ville till Pappa helt enkelt.

Det var bra för mig att kunna känna att pappa inte är nån annanstans än hos mamma.

Jag behöver inte känna att jag inte är hos honom för att jag inte kan

gå till urnan, jag är hos honom eller han hos mig hemma hos mamma.

Det är i och för sig frustrerande, jag tror faktiskt för pappa också.

Jag har på senare tid kommit på att han inte finns hos mig, här...det kan han inte jag befinner mig på en plats han besökt en gång i livet, så klart inte här hos mig, som dotter självklart men inte den harmoni, trygghet jag söker.

Den finns helt klart hos mamma och det känns, han vet, och vi vet att askan ska jordsättas i en skogslund till våren och då får han frid, vi frid och harmoni och vi kan besöka honom och prata med honom som förr............

Men vi satte några änglar och lite blommor vid urnan och det kändes ändå bra.

Kanske var det därför julledigheten till skillnad från förra året höll mig hemma hos mamma mycket.

Jag tyckte att det kändes skönt, tryggt att inte lämna, bara vara där.

Julen firades i Kalix hos farmor o farfar, bara för att upptäcka att minneskortet till kameran låg i tryggt förvar i Williams dator hemma i Ungern så har jag inga bilder från julen eller tomten............

Nyåret firades med bad som vanligt..........Hur ska vi någonsin kunna bryta en tradition som varat i 12 år, det är det naturligaste i världen och en tradition som vi numer bjuder våra vänner till,  för att de också ska hamna i samma dilemma. I år startade vi med lite femkamp i A-hallen, gick vidare till vattengympa ,  ja-a ledd av professionell ledare och vidare till bastu, smink , styling och middag och NYÅR  ja, men ni fattar allt.........

Summa-summarum tycker barnen att det blev alldeles förlite bad ???

- Men ni badade ju i sex timmar ????

- Alldeles för lite vi hann inget !!!

Således ett misslyckande ;)

Det här är det vinnande laget i femkampen som även jag (fotografen) och Fle-e-era andra ingick i.

Nä, nä, nä inte så sur med så många vackra damer surrounding!!!   

Så ja, precis ett sånt leende förväntar vi oss !!!

I wanna dance the hole night........................... : D  (bara jag, han står bara ut)

Vi hade verkligen en kul kväll med dans och högljudlig sång och kommunens fyrverkeri som i år doldes även för oss i tjock dimma....halv dimma .....eller hade jag suddiga ögon ?...

Vi hade fotbollscup för William i Pontushallen den andra december. Det är så otroligt fantastiskt roligt att han kan komma hem till detta lag och deltaga som om att han aldrig varit borta, det var ingen jätte succe men killarna visade ändå att de hade lite stake på slutet.

Pappa skulle ha fyllt 80 år den sjätte Januari.

Då åt vi brakmiddag hos mamma alla syskon, och så många som möjligt av barnbarnen, så många är redan sen länge vuxna människor.

Dagen innan vi  åter  skulle till Ungern bjöd Malin&Johan på brakmiddag med älgkött och souvas och vi spelade" oogachakka" ett spel som måste investeras av de flesta. Guuuuuuuuuud!!! så roligt det kan bli.

Lite förseningar på väg hem pga. dimma i Wien som vi sen fick erfara efter våra småvägar hem med bil/minibuss  men till slut hemma. Allting gott, slutet gott .........folks.

Ciao!

(om ni anat hur låång tid det tagit för att infoga dessa foton?,Förstå bara varför jag inte lägger foton oftare, Tack! )

I helgen besökte vi julmarknaden i Budapest. De hade otroligt mycket hantverk och fina grejer.............

Efter julmarknaden var vi bjudna till svenska ambassadörens residens, för luciafirande, glögg och pepparkakor. Ambassadören som är en hon var dock inte närvarande för hon var på nobelfest.......

På självaste luciadagen 13:e december, firade vi lucia hela dagen. Barnen sjöng för tre skolor. Och på kvällen lussade de på gågatan i snålblåst. Aldrig har -2 grader känts så fruktansvärt kallt.

Är det konstigt att man måste vila upp sig ?

Ciao!

Visst sa jag det. Eller om jag inte sa det så tänkte jag det.

- Detta kan inte bli långvarigt...................snön kan aldrig orka. Och nu är den borta och solen skiner och man kan sola och det är 8-9 grader varmt och varmare ska det bli.................

Ciao!

Fastän snön tappert försöker bita sig fast.......så skapar solens strålar turbulens......sakta, sakta ser man hur det sjunker undan och försvinner aldrig är något skönare än vårsolens möte med snön.

Vi har redan bott här i sju månader !!!!

Vi berikar och bejakar livet , vi ser i efterhand att motgångarna blev till styrka....och aldrig är det lättare att leva än nu.

Ciao!

Jo rå, snön fortsätter vräka ner -4 grader och vi har fortfarande ingen spade och det är ju ganska bra faktiskt :)

Ciao!

Vinterblues

Jag vakna upp i morse

hela världen var vit

Ja, jag vakna upp i morse

hela gården full av snö

Jag tänkte nånting har gått fel....men det känns ju så bra

Så jag satte mig i bilen......för ingen spade vi har !!!!!

Kolla, kolla att det kan tydligen bli vitt här också, -2 grader ingen sol ....än.

Var är backarna ?

Ciao!

Det visade sig att det tog inte lång tid att ta sig till vinter, riktig äkta vinter, massor med snö.

Näh, bara tre timmar bort och vi rör oss likt magneter till  vinterland.

Djupa, långa andetag i kylig stundom isig luft som emellanåt fryser de små håren i näsborrarna, barnens kinder blossar åh....vad vi känner oss som hemma.

Är det en tillfällighet att alla vi möter är glada, trevliga genuint intresserade av oss och Sverige ?

Aldrig har någon i Ungern frågat någonting om landet långt där borta i norr som jag har så mycket att berätta om.

Aldrig vill någon prata med mig om oss på engelska det enda språk jag internationellt kan göra mig förstådd på.

Nem, nem, nem jo.....Nej,nej inte bra............Och så stannar det där, aldrig har någon skrattat och bett om ursäkt för att de tog för givet att jag pratade tyska, ja att jag kom från Schweiz. - So you prefer english then ?

Likt ufon sitter vi i restaurangen med tappade hakor nio stycken och bara tittar med stora ögon på servitrisen som skrattar och pendlar, mellan tyska, slovenska och engelska som gör sitt yttersta för att ge oss förstklassig service.....det var så länge sen, ....någon ansträngde sig för att göra sig förstådd eller för att förstå.

Killen i receptionen ber om ursäkt för att han vet så lite om Sverige men ett hade han lärt sig " Jak elschkär deg" och vi skrattar vem lärde honom det ???

Är det min dåliga "approach" i Ungern som gör att jag möts med stenansikten som gärna vänder sig bort som hellre servar kunden bakom istället för att anstränga sig för att försöka hjälpa mig.

Slappnar jag av och är ständigt leende långt borta från............är det jag ?

Jag slår ett stort slag för Slovenien slumpen kan inte ge tio av tio glada, goa möten på raken. DET kan inte vara JAG !

Pohorje heter den lilla skidorten i utkanten av Maribor som bjuder på skidåkning för hela familjen. Nej, inte likt alperna men långa härliga backar som vi inte sett dess like av hemma och snö riktig äkta snö och kyla. Inte perfekt väder två dagar med snöfall och dimma en dag med strålande sol och klarblå himmel så härlig som bara vårvintern kan vara hemma och snart kommer den där hemma också.

Nu är vi åter i råkalla, grågröna men med nyfyllda vinterlungor nyfyllt minneskort att se tillbaka på och snart är vi nog där igen.

Under tiden googlar jag Slovenien för sommaren dessa underbart glada människor måste ju finnas överallt där.....och jag vill tillbaka till sommaren jag vill berätta vår historia. För de som gärna lyssnar.

Middag - Vi bodde i superfin lägenhet tillsammans med en annan svensk familj vi lagade mat under veckan och fyllde förråden när vi anlände.

Det blev Sushi off course.... :)

Gluwein serverades naturligtvis i backen, Vart skulle vi annars få värmen ifrån  ?  

Kabanoss på grillspett

Det känns som att vi inte kan få nog av snö bilder. Jag ropade till Fredrik i liften

- Fota lite SNÖÖÖÖÖÖÖ !!!!

Jag var ju ständigt leende ?? Visst var det så jag sa ?

Damernas världscup gick ju i Maribor remember.

Vår resa tog slut "But we´ll be back"

Ciao!

Vi har varit på skidhelg till Maribor   

Det kommer bilder och stories måste bara samla ihop oss först :)

Ciao!