Tiden går mot sitt slut.

Det lät väl otroligt dramatiskt.? I dag har vi packning i hela huset….i alla rum…det planeras och rings frenetiskt.

I morgon åker Fredrik ”Over there”. Och jag lämnas ensam uhuu!!

I två månader, ”Shitta my gadda” som William sa när han var liten.

Själv har jag drabbats av hög feber och ont.

Ont, det gör ont, det gör ont ….fast överallt hela tiden och i hjärtat.

Jag är van vid att Fredrik far iväg så denna gång känns inte annorlunda hjärnan kan inte förstå att nu blir det ett längre avsked.

Men hjärtat kan…

Som vanligt är vi inte så välplanerade och nu får jag känslan av att det är ett säj vi har här i huset att vi skulle vara mer oorganiserade än andra menar jag. Men ingen, ingen, ingen ligger på golvet under en bil och repar avgassystemet eftermiddagen, dagen innan man planerar att åka bort flera månader. Jo, Fredrik gör…allt, allt ska göras på en och samma gång (och nu kommer alla känslorna på en och samma gå-å-å-ång)

Jag har en dröm om en tillvaro utan stress, utan jobb, utan uppdrag som drar i en från höger till vänster…med andra ord HARMONI!!!

Få är de som tror att jag klarar det.

Oftast ska tillvaron vara mer eller mindre kaotisk för att jag ska klara den bäst, orka med. Men jag kan inte sluta njuta av situationen lite….jag tror nämligen att vår tid är NU..snart finns tid för eftertanke och lite `maniana´ i solskenet och tillvaron.

Återstår gör bara några få timmar på detta det sista dygnet som måste bli så lustfyllt som möjligt…..

CIAO!!

Agnes skulle på kalas, piratkalas...och vad passar väl bättre än att gå som singoalla....