Vilka fantastiskt otroligt duktiga barn vi har........de vet när det gäller.

Till och med att oroade medpassagerare var tvungen att berömma dem när bara en timme av flygtiden återstod. Man undrar ju vad de hade tänkt när vi äntrade planet och spred oss i våra stolar...Gode gud!!! en hög med skrikande ungar där jag sitter...! men resan var lugn inget, inget, inget...

Men det blev lite sömn.

Av alla fordon är det svårast att sova på ett flygplan man får liksom aldrig till en vettig ställning.

Väl framme mötte PAPPA!!!

Den efterlängtade PAPPA stod bara där plötsligt när vi kom släpandes på alla väskor och vi kom in och ingen ifrågasatte nåt, en stämpel en signatur i varje pass och så var det klart.

Vi orkade vara vakna till nio på kvällen "localtime" sen nannade ALLA.

MEN !!!! 03.00 var det kört.

- Jag är SÅÅÅÅ PIGGG!! Stod Agnes i vårat sovrum och skrek...

Gode gud!!! Det var inte jag...Sedan har det varit full rulle. Fredrik har åkt på jobbet vi ägnar oss åt lägenheten och ska snart ut och bekanta oss med omgivningen...

Strategin för dagen är inte helt upplagd och jag vet inte om de ska få ta en eftermiddagslur eller inte det kan bli hårt att vara vaken från 03.00-21.00 Få se vad kallas det nu `jetlag´eller ???

Ciao!

Barn tenderar att förvandlas till reptiler när dagarna fylls av väntetider...de hamnar på golvet ålandes. Denna förmiddags (igår alltså) kommentarer från deras mor har mest bestått av.

- Sätt dig upp i stolen, sitt ordentligt....men det är omöjligt. Man kan inte sitta, måste åla, måste ligga , måste hänga.

Flighten till USA räddades av spel, film, musik en skärm vid varje säte och ett glas "rött" till mamma. Inget ålande mer!!!

Ciao!