Jag har en del måste ha prylar.

Jag har en del önskemål som kanske inte är möjliga att inhandla nu eller här, men definitivt ligger de i min "måste ha"-katalog.

Men hur är det möjligt att en sju-åring får måste ha prylar.?

När Peter och Angelique var här så besökte vi för första gången det shoppingcentret som finns här ( ja, fem mil härifrån). Agnes såg-hittade en skinnjacka i en affär. Då för tillfället hade jag inte råd och sa du får vänta.

Vilket i de flesta fall betyder tills du glömt bort den.

Men mina barn glömmer sällan rättare sagt aldrig och JAG lär mig aldrig det.

Sen den dagen har hon frågat med jämna mellanrum,

- Har du råd nu mamma ?

Och jag har blivit väl medveten om att hon glömmer den aldrig, utan istället bytt strategi.

Tänkt, den finns säkert inte kvar ???

Idag emedan storebror William är på hockeyträning så besökte vi så detta shoppingcenter.

Naturligtvis fanns "måste ha" kvar.

Nu har hon fått den och är så mallig. (Ja-a, hon kan växa "lite" i den.)

För mig räcker det med `Lindt`s havssalt.

Då kan man ju tycka att det är rätt anspråkslöst i jämförelse med en skinnjacka.

Ja-a det är det när det finns att köpa på ICA el. Coop el. kanske Statoil men inte om man måste ta sig hela vägen till Sverige för att få tag i.

Jag skriver detta bara för att ni små bortskämda råttor där hemma ska förstå hur bra ni har det .......:)

- Ja, men hon har ju ett helt shoppingcenter vad gnäller hon för ?

- Ja, men bblbbbffrör  shppnnyyfdghctr vvnnbv. säjer jag då !

- Skit utan toapapper och känn dig lycklig !!!

Det finns fortfarande inget, inget, inget man vill ha och jag "måste ha" hela tiden.............

Ciao!