Våra dagar är fyllda med en massa som de aldrig varit förut.

På somrarna kunde ju vi ta det lugnt inte städa, ligga i solen fundera över vad vi ska äta..ligga i solen fundera över livet, inte städa..ni vet.

Men Gud!! Hur snabbt kan livet förändras egentligen???

Allt går i hundranitti tusen saker som ska fixas samtidigt, vi är ganska väl synkade inte mycket gräl - inget alls egentligen.

Vi gnetar gnetar gnetar mot samma mål.

Oändliga är turerna till soptippen, hur kan man bara leva med så-å-å mycket skrot !!! Alla borde stiga in i ett rum och tänka.

- Nu ska jag flytta, vad ska vara kvar och vad vill jag spara till sen ?

För att det där med sen är ett måste man kan inte slänga allt på en gång men man kan lasta det snyggt och prydligt i märkta kartonger till vinden och kasta det sen. För det är så jag har gjort jag har börjat kasta alla mina "sen" lådor och så har jag gått vidare till varje rum med frågan vad ska med och vad ska sparas till sen.

Vi får ju tack och lov behålla vindsförrådet.

Idag har jag rensat ALLA skåp i köket sen for jag och Fredrik till soptippen med två flyttkartonger två sopsäckar + mycket mer, bara från köket.

Visst är det vansinnigt och vi håller på att sakta bli vansinniga bägge två.

Väder....det vet vi inte...än överlever barnen utan vårat engagemang men hur länge??

Det gör ont i hjärtat men jag skulle gärna flytta imorgon så det blir gjort liksom.

Ciao!