Det känns extra tungt idag.

Jag har inte på långa vägar vant mig vid att säja att pappa inte finns mer.

Orden vill bara stocka sig i halsen.

Vi tänder ett ljus för honom och ringer till mamma.

När Fredrik kommer hem får vi fira honom.

Det är så att inget blir som förut det blir annorlunda helt enkelt.

Dagen till ära har vi åter strålande sol 18 grader varmt, varmare än igår.

Även om jag pratar med pappa så har jag aldrig bett om fint väder för jag tror inte han har möjlighet att hjälpa till med det.

Men det känns fint att denna dag börjar så bra.

Ciao!

 

chris

16 november 2010 08:14

Det tar tid. Det händer fortfarande att tanken susar förbi innan jag hinner stoppa den, bättre vetande; det där ska jag ringa och berätta för mamma...

 

angel

17 november 2010 14:31

Det som har tagit längst tid att lära sig är att det inte går att plocka upp telefonen och slå mamma en signal och berätta det som hänt både kul och mindre kul... visst pratar jag med henne i huvudet men saknaden av ett telefonsamtal finns ännu....
tänker på dig vännen..

http://angeliques.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har den multikulturella galan gått av stapeln i helgen Norrmän, Svenskar, Holländare och Ungrare gjorde detta nummer som blev mycket uppskattat. Ciao!   ...

I fredags firade vi en nio åring. Agnes födelsedag och jag lyckades beställa en jättefin och god tårta.     Fast det är klart att jag tvivlade på om det skulle bli nån tårta överhuvudtaget. Solen o värmen har åter kommit till Pápa. Jag hoppas h...

I'm sorry, är ju alldeles för dumt. Särskilt vill jag säja det till mamma, som har bloggen "nästan" som vår livlina. För alla er andra där bloggen inte har nån livsviktig betydelse så är det så att för nära o kära är det en länk till vårat liv, a...

Men snart mycket snart i en dator helt nära dig !! Coming soon on.............near you. Har inte glömt. I´ll be back Ciao! ...