Vart börjar man ?

Det är alltid lika svårt att starta om efter ett låååååååååååångt uppehåll.

Jag ska aldrig göra om det ;)  (fast det lovar jag inte).

Jag och barnen reste 18:e december preciiiiiiiis innan snöh-vetet bröt ut i Europa dock aldrig i Wien eller Ungern, men det orsakade ändå att våra väskor var på vift i några dagar, men det överlevde vi.

När vi kom hem hade jag ett stort inre behov av att så snabbt som möjligt besöka kolumbariumet som det kallas där de har urnorna innan gravsättning, jag ville till Pappa helt enkelt.

Det var bra för mig att kunna känna att pappa inte är nån annanstans än hos mamma.

Jag behöver inte känna att jag inte är hos honom för att jag inte kan

gå till urnan, jag är hos honom eller han hos mig hemma hos mamma.

Det är i och för sig frustrerande, jag tror faktiskt för pappa också.

Jag har på senare tid kommit på att han inte finns hos mig, här...det kan han inte jag befinner mig på en plats han besökt en gång i livet, så klart inte här hos mig, som dotter självklart men inte den harmoni, trygghet jag söker.

Den finns helt klart hos mamma och det känns, han vet, och vi vet att askan ska jordsättas i en skogslund till våren och då får han frid, vi frid och harmoni och vi kan besöka honom och prata med honom som förr............

Men vi satte några änglar och lite blommor vid urnan och det kändes ändå bra.

Kanske var det därför julledigheten till skillnad från förra året höll mig hemma hos mamma mycket.

Jag tyckte att det kändes skönt, tryggt att inte lämna, bara vara där.

Julen firades i Kalix hos farmor o farfar, bara för att upptäcka att minneskortet till kameran låg i tryggt förvar i Williams dator hemma i Ungern så har jag inga bilder från julen eller tomten............

Nyåret firades med bad som vanligt..........Hur ska vi någonsin kunna bryta en tradition som varat i 12 år, det är det naturligaste i världen och en tradition som vi numer bjuder våra vänner till,  för att de också ska hamna i samma dilemma. I år startade vi med lite femkamp i A-hallen, gick vidare till vattengympa ,  ja-a ledd av professionell ledare och vidare till bastu, smink , styling och middag och NYÅR  ja, men ni fattar allt.........

Summa-summarum tycker barnen att det blev alldeles förlite bad ???

- Men ni badade ju i sex timmar ????

- Alldeles för lite vi hann inget !!!

Således ett misslyckande ;)

Det här är det vinnande laget i femkampen som även jag (fotografen) och Fle-e-era andra ingick i.

Nä, nä, nä inte så sur med så många vackra damer surrounding!!!   

Så ja, precis ett sånt leende förväntar vi oss !!!

I wanna dance the hole night........................... : D  (bara jag, han står bara ut)

Vi hade verkligen en kul kväll med dans och högljudlig sång och kommunens fyrverkeri som i år doldes även för oss i tjock dimma....halv dimma .....eller hade jag suddiga ögon ?...

Vi hade fotbollscup för William i Pontushallen den andra december. Det är så otroligt fantastiskt roligt att han kan komma hem till detta lag och deltaga som om att han aldrig varit borta, det var ingen jätte succe men killarna visade ändå att de hade lite stake på slutet.

Pappa skulle ha fyllt 80 år den sjätte Januari.

Då åt vi brakmiddag hos mamma alla syskon, och så många som möjligt av barnbarnen, så många är redan sen länge vuxna människor.

Dagen innan vi  åter  skulle till Ungern bjöd Malin&Johan på brakmiddag med älgkött och souvas och vi spelade" oogachakka" ett spel som måste investeras av de flesta. Guuuuuuuuuud!!! så roligt det kan bli.

Lite förseningar på väg hem pga. dimma i Wien som vi sen fick erfara efter våra småvägar hem med bil/minibuss  men till slut hemma. Allting gott, slutet gott .........folks.

Ciao!

(om ni anat hur låång tid det tagit för att infoga dessa foton?,Förstå bara varför jag inte lägger foton oftare, Tack! )