Inspirationsrikt och kul att skriva om julstress.

Men mycket tråkigt att läsa..........

Så därför skriver jag om detta igen.

Jag försökte finna harmoni i julklappshandeln igår eftermiddag.

Jag började studera min omgivning när ideérna tröt.

ALLA karlar som verkar vara "ensamma" ute och handla går med mobilen i ena örat....

- Ne-e-ej, den är slut. Ja-a jag har frågat. Kom på nåt annat....Vaddå ! Ska jag ?

Du är mycket bättre på det.

Ändå är det karlarna som mår sämst i julstressen (Har jag läst ;)

Vi har det likadant hos oss.

En tyst icke uttalad överenskommelse råder hos oss.

Jag undrar hur det blev så ??? F köper den enda dyraste julklappen.....

Emedan jag ränner runt som ett torrt skinn och samlar ihop resterande 30-40 paket.

Till kusiner, mormor, farmor, barnen, grannen etc.

För det är jag BÄST på.

Enda gången i livet man önskar man vore sämst.

Men jag är så himla bra så jag får komma ihåg alla födelsedagar också.

Ja, jag är så bra så jag till och med får påminna om att " imorgon är det jag som fyller år"....

Ciao!