För att det mesta ska vara som det "alltid" är så har vi försökt göra så mycket jul vi kan. Även om vi inte firar julen här.

Ciao!

Jag minns tevesoffan när jag var liten.

Jag minns alla svart-vita filmer med Katerine.Hepburn, Fred Astaire, Ginger Rogers, Vilda västern etc.

Jag minns att vi badade bastu på fredagar och lade oss på golvet, i soffan, ja överallt där vi fick plats och tittade på Hylands Hörna….

Och jag minns hur pappa HELA TIDEN höjde volymen för att slippa höra mig prata.

MIG, jag vet inte men är jag verkligen känd för att vara en pratkvarn…..?

Det var ändå mysiga hemmakvällar även om jag inte alltid fick sista ordet.

Nu finner jag, mig, min familj sittandes liggandes i soffan på golvet ja, överallt där vi får plats och vi FÖRBJUDER Disneychannel på kvällarna.

Denna fullständigt meningslösa kanal ALLT med Disneychannel suger, säjer Fredrik.

Vi byter kanal till någon Film, till IDOL, till Nyheter, till ”Du är vad du äter” och hela tiden är det någon som pratar, pratar, pratar och frågar sönder HELA TEVEPROGRAMMET.

Vi höjer volymen.

Vi svarar utan att svara…ni vet när man svarar utan att ge plats för motfrågor.

-          Mmmmmm!

-          Jasså ??.....

-          Det vet inte jag…..(den är bra för då måste de ju fråga nån annan :)

Varför måste det pratas och berättas om livet precis när VI vill se på teve.

Jag önskar jag kunde ändra på det.

Stå ut liksom, det är väl inte så farligt, bara teve :)

Men när ska jag få lugn och ro, när de somnat kl.22.00 nånting och jag själv är halvt medvetslös och bara vill sova…vilka program går då ?

Ne-ej, jag tänkte väl det ?

CSI-Miami, CSI-Navy, CSI-Whatever och det är precis just de programmen jag INTE vill se.

Man tror ju liksom att om de får kolla på teve 8 timmar på dagen....Då kanske de kan bjuda morsan på 2 i lugn och ro.

Men icke.

Så pappa du är förlåten jag vet precis vad du snackade om för…..(alldeles för många år sedan). Det är bara vissa saker som tar lite tid :)

Ciao!

Hittills har bara ett tunt, fjunigt täcke av snö legat på marken.

I natt har vädergudarna äntligen hörsammat barnens böner och nu några centimeter extra.

Så pass att man kan vältra sin kropp och få till en ängel.

Agnes och William var först ut, fram med täckbyxor, handskar och mössor åsså ut i snön. Vi är ju norrlänningar för tusan och som vi har längtat efter det "vita", ljuset.

Ciao!